Kl.15.00 så satt jag och Millan på tåget till norrköping för att att få leka modell för en dag, eller rättare sagt 3 timmar. Vi visste inte riktigt hur seriöst klädd man skulle vara så vi tog lite av varje, för vi kom ju på bästa idén om vad vi kunde ha på oss om vi var oseriösa. Fotbollskläderna (såklart), nörd, 80-tal och hiphopare, riktigt ppproud över dom outfiten. Så där satt vi på tåget med en fet jävla sportbag och en mindre väska med skort, hade jag iaf, millan hade lyckats att pressa ihop allt i sportbagen. Tåg och buss och där stod vi utanför dörren på drottninggatan 65, 40 minuter förtidiga.
Okej, jag måste erkänna att vi inte våga in först. Komma piss tidigt och ser ut som en packåsna med alla väskorna, så vi tog en 10 min runda på stan :P När vi väl hade tagit oss i kragen och gick dit så fick sitta och vänta i 50 minuter på sminkningen. Kanske 4-5 st frågade vad vi väntade, om vi skulle bli fotade, är ni sminkade osv. När vi väl sattes oss i sminkstolen och 10 min senare var klar, mhm...jag såg inte allt för snygg ut. Hon var tvungen att lägga på dubbelt så mycket smink för att det skulle synas på fotot den. Man kan säga att jag hade 100 lager puder, 2 röda streck över kinderna, 2 svarta streck till ögonbryn och kolsvart runt ögon men lite skimmer av glitter.
Efter ett gott försök att fixa håret så var det snart dags för fotograferingen. Men innan det så skulle jag byta om 4 gånger innan jag blev nöjd, samma sak med Millan, det är tur att vi är så leka när det gäller sånna grejer. När vi var nöjda och klara så gick in i fotostudion till den amerikanska fotografen, som fick mig att tänka på de 3 åren med min amerikanska mentor Victoria Rindö, ljuva tider. Om jag kunde spela in ett ljudklipp på hur den här mannen lät så skulle jag göra det så gärna.
Tänk er, en ganska lång och bastant man med inget hår på huvudet och lite jaa, rockvardaligt klädd...står och bryter på amerikanska, ljus (för att vara en man) samtidigt som han dirigerar en. "Om du har handen så and put your fot där...aah, perfekt" Lite halvkomiskt. Men efter att ha fått 50 blixtar i ögonen så var det Millans tur att älska med kameran.
Vi fick sedan kolla på bilderna och bestämma vilka vi ville ha. Men grejen var att 1 bild kosta 500 kr! Som tur var så fick jag en bild gratis men Millan var tvungen att betala. Okej, man behövde inte köpa nån men ändå. Den här tjejen som var lång, smal, vacker och hade bredaste östgötskan man kan tänka sig, försökte tracka på oss att vi skulle köpa alla 100 bilder för 3000 kr, HELL NO! Och så bra blev inte varje bild, inte mina bilder iaf. Nae, jag nöjde mig med 2 bilder och Millan med 1.
På med kepsen så längt ner som möjligt så mina streck till ögonbryn och kolögon inte syndes för norrköpingsborna. Sätta sig på tåget och reflektera över den här kvällen...lite väl överskattad bransch. Men jag blev nöjd med de 2 bilderna jag valde och det var verkligen 2 Petra bildar, typiskt coola, balla, tuffa jag :D
Inget next top model för mig men jävligt cool och stolt Petra!
